Artificiell intelligens har potential att bli människans bästa vän. Men det innebär inte att AI lär sig som en människa… eller som en hund. I första hand är det ett statistiskt verktyg, om än ett oerhört kraftfullt sådant.
Årets nyckelord på politikerveckan i Almedalen blir av allt att döma ”AI”, artificiell intelligens. Enbart under måndagen ägnas 40 olika seminarier, paneldebatter och andra programpunkter åt det glödheta ämnet.
HejDigitalt, mötesplatsen där Sveriges digitala framtid diskuteras, är sällan tvåa på bollen och inledde därför sin serie frukostseminarier med just ämnet artificiell intelligens.
Panelen för dagen bestod av allt från filosofer till forskningschefer, självfallet ledda av HejDigitalts egen Beata Wickbom (psst… ser eller hör ni en ständigt orangeklädd kvinna tala insatt om digitalisering under Almedalen är det med stor sannolikhet Beata som är i farten.)
Vad är egentligen artificiell intelligens?
Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet för framtidsstudier inledde debatten med att slå fast att AI är statistik, eller en teknik för statistisk analys. Enligt honom ger den en slags karta av verkligheten – som hjälper oss att förutse framtiden.
– Mitt uppdrag som filosof är att avmystifiera Artificiell intelligens. AI lär sig inte som en människa eller hund. Den kräver miljarder gånger mer data för att lära sig något grundläggande. Vi måste hela tiden bearbeta den datan. Och dessutom se till att AI:n inte lär sig för mycket, och börjar göra fel saker.
Fredrik Heintz, universitetslektor vid Linköpings Universitet, fyllde i att AI till stor del handlar om kausalitet. Alltså hur saker och ting hänger ihop, och i förlängningen hur vi kan kombinera dessa saker för att uppnå bättre och bättre resultat.
Vilka värden kan AI bidra med?
Som ansvarig på det nordiska AI-teamet hos Accenture vet Ulf Wahlberg mer än de flesta om Artificiell intelligens. Enligt honom råder det ingen som helst brist på värden som AI kan bidra, eller redan bidrar, med.
– AI bistår med allt från att analysera röntgenbilder inom vården till att förbättra kvaliteten på dataanalyser och hjälpa oss med beslutsfattande. Man kan exempelvis också tänka sig helt nya interaktionsmodeller med de virtuella robotarna som poppar upp omkring oss.
Men om maskinerna tar över?
Av dagens 40 programpunkter om artificiell intelligens handlar nästan hälften om ”ansvarsfull AI”. Många känner helt enkelt en stor rädsla inför att AI:n ska löpa amok och om inte ta över världen så åtminstone orsaka stor skada.
Det är nästan så man tycker sig höra ledmotivet till filmklassikern Terminator med Arnold Schwarzenegger som människoliknande robot i huvudrollen. Men det finns faktiskt flera exempel på ansvarslös AI i dagens samhälle. Karim Jebari nämner bland annat ett av världens mest hypade företag.
– Teslas nya bilar påstås vara självkörande men är egentligen inte så värst mycket mer självkörande än Volvos eller Toyotas senaste bilar. De har ungefär samma typer av funktioner. Ändå kallar Tesla det för autopilot. Trots att de säger att föraren inte får släppa ratten så är det precis vad folk gör. För det heter ju autopilot. Det är ett tydligt exempel på ansvarslös AI.
Hur lyckas en satsning på artificiell intelligens?
Sammanfattningsvis är det tydligt vad panelen på scenen ser som det viktigaste för att få ut någonting vettigt ut en AI-satsning.
– Man måste ju jobba lite opportunistiskt med AI och testa sig fram. Men efterhand måste AI:n knytas till ett konkret affärsproblem för att få bäst output, säger Ulf Wahlberg.
Alltför otydliga mål och en överdriven vilja att använda artificiell intelligens till varje pris rekommenderas definitivt inte.
– Vad vi vill ha som output är ofta diffust. Det ger i sin tur diffusa outputvärden som inte låter sig reduceras till kvantifierbara pinnar. I stället bör vi förutsättningslöst titta på verksamheten och se efter – kan vi möjligen använda AI för detta problem, sammanfattar Karim Jebari.
Pär Johansson är affärsutvecklare hos Visma Advantage samt Visma i Sveriges digitaliseringsexpert. Varje Almedalsmorgon hos “Hej Digitalt” utvecklar han resonemangen med hjälp av statistik och kommentarer. Och här i Visma-bloggen gör Pär också kortare analyser av aktuellt ämne.
Vismas expert säger sitt!
Pär Johansson är affärsutvecklare hos Visma Advantage samt Visma Sveriges digitaliseringsexpert. Varje Almedalsmorgon hos “Hej Digitalt” utvecklar han resonemangen med hjälp av statistik och kommentarer. Och här i Visma-bloggen gör Pär också kortare analyser av dagens digitala ämne – en djupdykning light!
– Det saknas en entydig definition av artificiell intelligens, AI. Det beror helt enkelt på vem du frågar och vilket område vi diskuterar. En hårdvaruingenjör inom telecom har sitt svar, sin definition, medan en person specialiserad på att utveckla spetsprodukter för hälso- och sjukvården möjligtvis har en annan.
Det går dock att beskriva AI. Som förmågan hos en maskin att närma sig mänskligt beteende, samt att utveckla datorer och mjukvara, som med hög träffsäkerhet exempelvis kan prognostisera utfall baserat på stora mängder data. En mycket intelligent dator eller mjukvara med andra ord.
AI är inte ett nytt fenomen. Forskningen går tillbaka till 50-talet. Däremot har den tekniska utvecklingen nu nått så långt, att många av de produkter och tjänster som omger och påverkar vår vardag, både människors och företags, innefattar AI-teknologi.
När Netflix föreslår filmer och serier för dig så är det rekommendationsalgoritmer som gör det möjligt. AI underlättar och gör det roliga mer lättillgängligt. Men AI kan också hjälpa läkare att ställa rätt diagnos och i ett tidigare skede. För den person som drabbas av en demenssjukdom eller cancer, är det här naturligtvis något som kan öka både livskvaliteten och chanserna till en framgångsrik behandling.
AI är här för att stanna. Den tekniska utvecklingen går snabbt. Ytterst kan du därför se AI som ett levande bevis för mänsklighetens tidlösa vilja att förenkla livet för de som är små eller ännu inte är födda. För våra barn. Och för våra barns barn.