Jag klarade av Vasaloppet!!!
Yes, det gick jag klarade av att fullfölja Vasaloppet på 9 h och 11 minuter. Precis som jag nämnde i intervjun så blev detta ett perfekt tillfälle för mig själv att bevisa att jag klarar av nya (tuffa) utmaningar. Denna känsla är så fantastik tillfredsställande. Hahaha det gick 🙂
Tillsammans med mina kollegor (Mimmi Pareigis, Caroline De Geer och Martin Frisk) och min flickvän åkte vi 5 upp i en husbil till Sälen dagen innan Vasaloppet och parkerade 200 meter från start. Vi hade allt på plats och var redo readan kl 18.00 innan den stora dagen. På morgonen kl 05.00 kunde vi i lugnt ställa oss i kö för att lägga våra skidor så långt fram i våra respektive startgrupper. Efter en ordentlig frukost och lite vila var det dags. Mina kollegor var först ut ur husbilen och jag drog ut på tiden lite extra för att ladda mentalt för mig själv en sista gång. Jag tog på mig all utrusning med stor omsorg för jag är väl medveten att nu gäller det! Det här är på riktigt nu gäller det! Jag blundade flera gånger när jag tog på mig kläderna och såg mig själv korsa mållinjen.
Min och Eeva Penttilas coach Peter Rune sa en sak första gången när vi träffade honom som har fastnat och som ekade i mitt huvud både innan, under och efter loppet. ”Gör det med ett leende på läpparna”. Jag och min flickvän dubbelkollar allt en sista gång och låser husbilen. Väl framme vid min startgrupp ger jag henne nyckeln till husbilen kysser en sista gång innan starten. Vi ses vid mållinjen säger vi till varandra och jag kliver in i startgruppen och söker upp mina skidor och stavar. Nu är det 15 minuter kvar det känns i luften, tusentals människor finns runt omkring mig och alla kommer att göra sin resa genom det här Vasaloppet.
Jag är väl medveten vilket otroligt stöd jag har från min flickvän som stöttar mig och som är på plats. Men det slutar inte där, min familj, mina vänner och alla andra kollegor som stöttar/följer och peppar mig vill jag också visa att det här ska jag klara av. Förresten vill skriva det redan nu!
TACK FÖR ALLT STÖD JAG FÅTT OCH FÅR ni finns i mitt hjärta.
07.58 drar jag åter karborrebanden på stavar na och nu är jag fullt redo att starta Vasaloppet. 08.00 Pang, jag tar så många platser jag kan innan den första stora uppförsbacken. Många deltagare saxar uppför och jag springer mellan och tar så många placeringar jag kan samtidigt som hör hur stavar knäcks både till vänster och höger om mig. Varje deltagare jag passerar ger mig en energiboost, men det är jobbigt att ta rygg på de snabba åkarna så ja växlar mellan olika ryggar och stakar på samtidigt som jag försöker njuta av naturen.
Men sen händer det som aldrig hänt mig förr strax innan Evertsberg. Mina ben låser sig, jag vill röra mig men det GÅR inte! Jag kliver direkt av och stretchar bort smärtan och stelheten och fortsätter med en påtaglig smärta i benen till nästa vätskekontroll. Väl framme frågarna jag funktionärerna vad jag behöver göra för att bli av med att benen låser sig. Då säger funktionären ”du ska dricka buljong” och sträcker över en mugg varpå jag fyller på med 4 st till.
Jag hade inte reflekterat över att det fanns buljong på Vasaloppet, jag hade ju druckit allt annat förutom buljongen. Samma sak händer igen strax innan Hökberget och Eldris, men efter tredje gången känner jag att kramperna och låsningarna är helt borta.
Nu är det bara ett fåtal kilometer kvar. 7 km blir till 5 sen när jag ser 2 km skyllten så vet jag att hur mycket jag än tar i så kommer jag att klara av loppet så jag tar i allt, då menar jag allt vad jag har kvar. Ända in i mållinjen passerar jag allt och alla framför mig. Vid upploppet ser jag min flickvän. Hon är där. Glädjen att få visa henne mitt starka avslut betyder mycket för oss båda. Samtidigt som jag passerar mållinjen tar jag ett steg till sidan fyller mina lungor och skriker allt jag har och jag bara känner hur jag växer som en människa. JAAAAAAAAAAAA!
Länken till målgången hittar nedan:
Spola fram ”Aktuell tid” till: 17:11:10 och leta efter en vit mössa med ett högt tempo.
Och resultatet:
mitt startnummer är 9780
Instagram: burchgurlervismaski2018
Efter målgång klickar jag av skidorna och söker upp min flickvän och vi omfamnar varandra. En liten stund senare dyker kollegorna upp från Hr/branding med massor av gratulationer.
Jag avslutar detta inlägg med gissa vad ”ett leende på läpparna”.