Tillbaka till huvudmeny

Kommunsektorns utmaningar: Ekonomisk nedgång och demografiska skiften

Kommunsektorn förväntas möta stora ekonomiska och demografiska utmaningar 2024, med ett budgetunderskott på -8 miljarder kronor. Krympande skatteunderlag och stigande kostnader pressar vissa kommuner, medan andra måste planera för viktiga investeringar. Den snabba demografiska förändringen försvårar dessutom situationen. Detta enligt SKR:s aktuella ekonomirapport.

  • År 2024 väntas kommunsektorn ha det ekonomiskt svagaste resultatet under 2000-talet, med ett underskott på 8 miljarder kronor. Detta beror på stora kostnadsökningar, bland annat för pensioner på grund av inflationen.
  • Trots ett förväntat sammantaget resultat på 4 miljarder kronor i år tror 174 kommuner att de kommer att gå med underskott. Särskilt landsbygdskommuner (75%) och lågpendlingskommuner förväntar sig underskott, medan storstäderna förväntar sig överskott.
  • Förra året, 2023, hade 69 kommuner underskott, och av dessa är det bara 10 som inte tror på fortsatt underskott i år.
  • Investeringsbehovet är stort i områden som individ- och familjeomsorgen (IFO), äldreomsorgen, infrastruktur, klimatanpassning, VA-utbyggnad och renoveringar, grön industriomställning och civilt försvar. IFO och äldreomsorgen har blivit särskilt svåra att budgetera på grund av ökade kostnader.
  • Trots förbättrade ekonomiska resultat nästa år förväntas det finansiella sparandet förbli negativt på grund av stora investeringsbehov, vilket leder till en fortsatt ökning av låneskulden.
  • Kommuner och regioner behöver antingen stärka sina resultat, minska investeringarna eller få stöd från staten för att hantera skulden och finansiera kommande investeringar.
  • En konjunkturuppgång väntas från 2025, vilket förväntas öka antalet arbetade timmar och stärka det kommunala skatteunderlaget. Samtidigt väntas pensionskostnaderna minska, vilket ytterligare stärker resultatet till 28 miljarder kronor 2025. Resultatet beräknas stärkas något till 2026 då pensionskostnaderna beräknas falla ytterligare.
  • Demografiska förändringar innebär att antalet barn och ungdomar minskar med cirka 200 000de kommande åren, vilket påverkar planeringen av resurser och skolplatser.
  • Kompetensförsörjningen påverkas också; även om personer i yrkesverksam ålder ökar med 166 000, sker den största ökningen bland de yngsta och äldsta i denna grupp. Detta gör det svårare att möta behovet av över 60 000 fler anställda i äldreomsorgen med dagens personaltäthet. 

Du kan ladda ner rapporten i sin helhet här