Kan vi inte bara kalla allt för inköp?
Det tionde inlägget i bloggserien ”Inköpstankar i tiden” handlar om att indirekta inköp är ofta underskattade och har lägre status än direkta inköp. Rätt eller fel?
Det tionde inlägget i bloggserien ”Inköpstankar i tiden” handlar om att indirekta inköp är ofta underskattade och har lägre status än direkta inköp. Rätt eller fel?
Vår inköpsexpert Helena Brynolfsson menar att det finns likartade utmaningar mellan kategorisering av inköp och offentlig sektors gränsdragning vid direktupphandling.
Helena Brynolfsson menar att direktupphandling förefaller enkelt att applicera vid första anblicken, men är betydligt mer komplext vid närmare granskning. Helena ser paralleller till privat sektor och delar med sig av liknande utmaningar och erfarenheter.
Stora förändringar är att vänta inom inköpsområdet framöver. Frågan är vad som kommer att förändras och hur, samt hur utvecklingen påverkar inköpsavdelningarna.
Vad menar du när du säger Contract Management? Vi har bett Helena Brynolfsson reda ut vad begreppet innebär för henne.
I det sista av totalt fyra blogginlägg om spendanalys skriver Helena Brynolfsson om tre utmaningar med spendanalys. Det finns flera utmaningar med att göra spendanalys och vi ska titta på tre av dem.
I det tredje av totalt fyra blogginlägg om spendanalys fortsätter Helena Brynolfsson redogöra för saker att tänka på vid spendanalys. Förutom syfte som avhandlades i förra inlägg är det bland annat viktigt att tänka på att ta med all inköpsvolym. Läs hela inlägget.
I det andra blogginlägget i serien ”Inköpstankar i tiden” fortsätter Helena Brynolfsson skriva om spendanalys. Det andra av totalt fyra blogginlägg om just spendanalys tar upp tre saker att tänka på. Helena börjar med syfte och för att i nästa blogginlägg fortsätta med all inköpsvolym och titta inte bara i backspegeln.
Spendanalys är ett ord som används flitigt i inköpssammanhang. I det första blogginlägget i serien ”Inköpstankar i tiden” reder Helena Brynolfsson ut spendanalysens vad, hur och varför.