Vi har i de två föregående inläggen pratat om kundnytta. Vi tittade på utmaningarna för leverantörer och företag och hur de gör för att skapa kundvärde. I teorin. För att belysa begreppen ytterligare och konkretisera kommer här ett exempel:
En ineffektiv metod…
Ett företag tar idag emot sina leverantörsfakturor i pappersform via post eller som pdf via mail.
Någon ska öppna posten eller mailet, fakturan registreras i ekonomisystemet, någon ska godkänna och sedan ska någon annan attestera. Någonstans i denna manuella process ska fakturan även konteras för att sedan hamna i ett så kallad betalningsförslag, och till sist skickas en fil till banken för betalning… Så många steg detta blev och så många handpåläggningar av olika roller i företaget.
… och en lösning
Tänk om vi kunde göra så här istället: cirka 80-90 % av alla leverantörsfakturor till ett företag är återkommande/kända leverantörer och flera med avtalade priser och belopp.
Företaget har nu gått ut till sina leverantörer och meddelat att från och med ett visst datum tar vi endast emot e-fakturor via en fakturaväxel, vad händer då med processen ovan?
E-fakturan kommer in till ekonomisystemet, som automatiskt kontrollerar att leverantören är känd och att betalningsuppgifter stämmer med uppgifterna i ekonomisystemet. Vi har även satt ett regelverk på denna leverantör att om produkten och priset stämmer med X antal SEK och har en avvikelse på säg 2% så konterar systemet automatiskt upp fakturan, skickar den för godkännande och attest till de personer som är förinställda på denna typ av faktura. Efter godkännande på en mobil enhet var som helst, när som helst läggs fakturan automatiskt i systemet för betalning och går över till banken.
Med denna process har vi minskat antalet handpåläggningar radikalt och låter systemet sköta det med så mycket automatik som möjligt och vi hanterar nu bara avvikelser.
Detta är kundvärde och kundnytta.